Kunskaper och färdigheter bland svenska gymnasieungdomar - En analys av PIAAC-resultaten bland 16–19-åringar

Sedan början på 2010-talet har kunskaperna i grundskolan förbättrats, speciellt när man tar hänsyn till förändringar i elevsammansättningen som kan härledas till invandringen. Vi vet dock väldigt lite om hur kunskaperna har utvecklats på gymnasienivå eller hur svenska gymnasieelever står sig internationellt.

Den här rapporten analyserar data från den internationella undersökningen PIAAC för att studera dessa frågor. Genom att använda urvalet i åldersgruppen 16–19 år kan man studera kunskapsförändringar mellan 2012 och 2023 samt jämföra svenska gymnasieungdomar med motsvarande ungdomar i ett stort antal andra länder.

I genomsnitt har svenska gymnasieungdomar förbättrat sina resultat markant i både läsning och räkning mellan 2012 och 2023. Förbättringen är dock cirka dubbelt så stor i räkning som i läsning.

När man tar hänsyn till den förändrade demografin genom att enbart jämföra ungdomar med svensk bakgrund blir förbättringarna i läsning ännu tydligare. Däremot påverkas förändringarna i räkning i mindre utsträckning.

Förbättringarna bland ungdomar med svensk bakgrund drivs huvudsakligen av kraftiga ökningar i andelen högpresterande, som har fördubblats. Även andelen lågpresterande i räkning har minskat något. I läsning var andelen väldigt låg redan 2012 och förbättringsmöjligheterna i detta hänseende var därför mycket lägre.

Bland ungdomar med utländsk bakgrund har i stället andelen lågpresterande minskat tydligt. Men denna grupp är fortfarande mycket stor och driver upp andelen lågpresterande rejält i hela urvalet. Problemet med låga färdigheter är därför i hög grad koncentrerat till ungdomar med utländsk bakgrund.

Resultaten kan förbättras ytterligare även bland ungdomar med svensk bakgrund – huvudsakligen när det kommer till andelen högpresterande – men den största skolpolitiska utmaningen är de låga prestationerna bland ungdomar med utländsk bakgrund.