Ojämlik utbildning i glesbygd en utmaning för hela Sverige

Skolverkets rapport visar på sämre elevresultat, färre högpresterande elever och resursbrister i glesbygd. Det drabbar inte bara individen utan får långtgående negativa konsekvenser för både arbetsgivare lokalt på orten och för hela landets kompetensförsörjning där företag över hela landet vittnar om svårigheter att hitta rätt medarbetare.

Svenskt Näringsliv lyfte särskilt frågan i april 2022 i rapporten Stora skillnader i skolkvalitet där skolforskaren Garbriel Heller Sahlgren visade att elever i mindre orter och på landsbygden i stora drag tappar inlärning som motsvarar vad som sker i skolan under ett år på högstadiet jämfört med elever på skolor i storstäder. Skolverket bekräftar nu dessa skillnader, med lägre meritvärden och en låg andel som når riktigt höga betyg.

Som Skolverket konstaterar så bidrar svårigheter att rekrytera behöriga lärare och den lägre lärarbehörigheten sannolikt till de sämre kunskapsresultaten. Men även om resurser spelar roll så får vi inte glömma att det finns skolor på mindre orter och landsbygd – både fristående och kommunala – som når riktigt goda resultat, trots ungefär samma förutsättningar.

I vår rapport från 2022 analyserades också skolornas ”förädlingsvärde” som kan sägas representera skolornas bidrag till elevernas kunskaper. En bra skola är alltså inte en skola vars elever skriver bra på till exempel det nationella provet i årskurs nio, utan en skola vars elever presterar bättre än förväntat utifrån socioekonomiska variabler (som föräldrarnas utbildningsnivå och bakgrund) samt klarar sig bättre än deras resultat på det nationella provet i årskurs sex. Analysen visade på mycket betydande kvalitetsskillnader mellan svenska skolor.

Elevens förutsättningar och skolans resurser kan spela roll för resultaten, men skolans kvalitet gör skillnad. Elever i glesbygd behöver i grunden samma sak som alla andra elever: bättre undervisning. Heller Sahlgrens analys visade också på ett samband där höga förväntningar – från rektor, lärare, föräldrar och inte minst eleven själv – kan ge bättre resultat.

Inom ramen för vår Svenskt Näringslivs initiativ Näringslivets skolforum har vi hittills publicerat ett 30-tal rapporter där forskare, experter och lärare diskuterat olika problem och lösningar som kan förbättra grundskolans kunskapsresultat. Det handlar till exempel om hur nya, mer kunskapsrika kursplaner med tydlig progression och fler undervisningsskickliga lärare genom en förbättrad lärarutbildning kan förbättra just undervisningskvaliteten. Men också om hur så kallade no excuse-skolor kan bidra med höga förväntningar på skolledare, lärare och elever vad gäller studiefokus, uppförande och kunskapsresultat (något som nu även statsministern glädjande nog efterfrågar). Tillsammans kan detta bidra till att förbättra kunskapsresultaten både i storstädernas utanförskapsområden och på mindre orter och landsbygd.

Men de stora frågorna om resurser, läroplan, lärarutbildning och skollag får inte skymma den viktiga frågan om vad som faktiskt sker i klassrum och korridorer. Här krävs mer av jämförelse mellan vad skolhuvudmän, skolledare och andra gör för att lära av de bästa. Där behöver vi lägga mer fokus i svensk skoldebatt.