Äntligen diskuteras momsen
Den svenska momsen fyller 50 år i år och har gått från att vara en ”enkel, självkontrollerande” skatt till ett monster. Dags att ta itu med momsen i nästa skattereform skriver idag Tobias Wikström i sin ledare i Dagens Industri. Förutom skattesatserna så lyfts ÄNTLIGEN problemen med undantagen och behovet att lyfta in fler sektorer i momssystemet.
Låg eller hög moms är ett kärt ämne att debattera , men den dolda momsen har lyst med sin frånvaro i debatten. Dagens ledare i DI, Timbros artikel i DN och deras rapport är mycket välkomna. Från moms undantagna transaktioner brukar kallas för momsfria men momsfritt är inte fritt från moms utan är belastade med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina kostnader vilket leder till att momsen blir en kostnad. Beroende på hur lång försäljningskedjan är så kan dessutom den dolda momsen bli beskattad igen och dubbelbeskattning uppkommer (s.k. kumulativ moms).
Dold moms medför flera stora problem i samhället som t.ex. att idrottsklubbar och vård/skola/omsorg har svårt att få tag på lokaler, att egenarbete uppmuntras istället för att köpa in tjänster, att bostäder missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Även vi konsumenter drabbas i form av dold dubbelbeskattning, att utbudet minskar eller att vissa transaktioner helt enkelt inte blir av. Detta i sin tur hindrar tillväxt och utveckling av samhället. Så här ska inte momssystemet fungera varför det är märkligt att problemen med momsundantagen inte debatteras mer i media FÖRRÄN NU.
Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas, – nästan halva den ideala skattebasen består av undantagna transaktioner (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). Detta kan man läsa mer om i vår rapport Momsens skattebas och skattesatser från 2017 som också beskriver och diskuterar den dolda momsens effekter och behovet av att ta tag i undantagen. En omgående basbreddning genom att fler fastighetstransaktioner förs in i momssystemet kan ske genom vårt förslag kring hyresmomsen.
Äntligen har momsen fått välbehövlig uppmärksamhet och nu hoppas jag att debatten fortsätter att fördjupas och inte bara fokuserar på hög eller låg moms utan tar ett rejält tag i undantagen och den dolda momsen.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...