Äntligen diskuteras momsen
Den svenska momsen fyller 50 år i år och har gått från att vara en ”enkel, självkontrollerande” skatt till ett monster. Dags att ta itu med momsen i nästa skattereform skriver idag Tobias Wikström i sin ledare i Dagens Industri. Förutom skattesatserna så lyfts ÄNTLIGEN problemen med undantagen och behovet att lyfta in fler sektorer i momssystemet.
Låg eller hög moms är ett kärt ämne att debattera , men den dolda momsen har lyst med sin frånvaro i debatten. Dagens ledare i DI, Timbros artikel i DN och deras rapport är mycket välkomna. Från moms undantagna transaktioner brukar kallas för momsfria men momsfritt är inte fritt från moms utan är belastade med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina kostnader vilket leder till att momsen blir en kostnad. Beroende på hur lång försäljningskedjan är så kan dessutom den dolda momsen bli beskattad igen och dubbelbeskattning uppkommer (s.k. kumulativ moms).
Dold moms medför flera stora problem i samhället som t.ex. att idrottsklubbar och vård/skola/omsorg har svårt att få tag på lokaler, att egenarbete uppmuntras istället för att köpa in tjänster, att bostäder missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Även vi konsumenter drabbas i form av dold dubbelbeskattning, att utbudet minskar eller att vissa transaktioner helt enkelt inte blir av. Detta i sin tur hindrar tillväxt och utveckling av samhället. Så här ska inte momssystemet fungera varför det är märkligt att problemen med momsundantagen inte debatteras mer i media FÖRRÄN NU.
Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas, – nästan halva den ideala skattebasen består av undantagna transaktioner (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). Detta kan man läsa mer om i vår rapport Momsens skattebas och skattesatser från 2017 som också beskriver och diskuterar den dolda momsens effekter och behovet av att ta tag i undantagen. En omgående basbreddning genom att fler fastighetstransaktioner förs in i momssystemet kan ske genom vårt förslag kring hyresmomsen.
Äntligen har momsen fått välbehövlig uppmärksamhet och nu hoppas jag att debatten fortsätter att fördjupas och inte bara fokuserar på hög eller låg moms utan tar ett rejält tag i undantagen och den dolda momsen.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
