Äntligen diskuteras momsen
Den svenska momsen fyller 50 år i år och har gått från att vara en ”enkel, självkontrollerande” skatt till ett monster. Dags att ta itu med momsen i nästa skattereform skriver idag Tobias Wikström i sin ledare i Dagens Industri. Förutom skattesatserna så lyfts ÄNTLIGEN problemen med undantagen och behovet att lyfta in fler sektorer i momssystemet.
Låg eller hög moms är ett kärt ämne att debattera , men den dolda momsen har lyst med sin frånvaro i debatten. Dagens ledare i DI, Timbros artikel i DN och deras rapport är mycket välkomna. Från moms undantagna transaktioner brukar kallas för momsfria men momsfritt är inte fritt från moms utan är belastade med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina kostnader vilket leder till att momsen blir en kostnad. Beroende på hur lång försäljningskedjan är så kan dessutom den dolda momsen bli beskattad igen och dubbelbeskattning uppkommer (s.k. kumulativ moms).
Dold moms medför flera stora problem i samhället som t.ex. att idrottsklubbar och vård/skola/omsorg har svårt att få tag på lokaler, att egenarbete uppmuntras istället för att köpa in tjänster, att bostäder missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Även vi konsumenter drabbas i form av dold dubbelbeskattning, att utbudet minskar eller att vissa transaktioner helt enkelt inte blir av. Detta i sin tur hindrar tillväxt och utveckling av samhället. Så här ska inte momssystemet fungera varför det är märkligt att problemen med momsundantagen inte debatteras mer i media FÖRRÄN NU.
Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas, – nästan halva den ideala skattebasen består av undantagna transaktioner (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). Detta kan man läsa mer om i vår rapport Momsens skattebas och skattesatser från 2017 som också beskriver och diskuterar den dolda momsens effekter och behovet av att ta tag i undantagen. En omgående basbreddning genom att fler fastighetstransaktioner förs in i momssystemet kan ske genom vårt förslag kring hyresmomsen.
Äntligen har momsen fått välbehövlig uppmärksamhet och nu hoppas jag att debatten fortsätter att fördjupas och inte bara fokuserar på hög eller låg moms utan tar ett rejält tag i undantagen och den dolda momsen.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
