Lektion 8: Företag når målen med rätt lönesättning

NYHET Publicerad

JOBBA MED LÖNEN I Löneskolans åttonde lektion förklarar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål hur företag kan koppla de övergripande målen till individuella mål i lönesättningen.

Edel Karlsson Håål

I Löneskolan delar Svenskt Näringslivs lönebildningsexpert Edel Karlsson Håål med sig av konkreta tips inom lönesättning.

Foto: SÖREN ANDERSSON

De flesta verksamheter jobbar idag med målstyrning och ser det som naturligt att även koppla lönesättningen till individuella mål. Men det är inte alltid lätt. Många brottas med hur bedömningar ska vägas i förhållande till hur lönekriterierna uppfyllts och till de individuella målen. 

Lektion 7 av Löneskolan handlade om att jobba med lönekriterier och bedömning, och hur de kan kopplas till lönesättningen. När diskussionen mellan chef och medarbetare handlar om vad medarbetaren kan utveckla eller förändra i sitt arbete, kan mål självklart vara den utveckling man är överens om.

I Företaget AB, som jag använde som exempel, är lönekriterierna kvalitet, bemötande, engagemang och ansvar för helheten. När chef och medarbetare är överens om att medarbetaren ska utveckla sitt kundbemötande kan det användas för att formulera ett mål.

Till exempel ”vid nästa kundmätning ska du ha ökat dina värden för bemötande med ett steg”. Eller ”som chef ska jag kunna se att du har förbättrat ditt kundbemötande på det sätt vi har diskuterat i medarbetarsamtalen”.

Men företagsmål är inte alltid kopplade till de valda lönekriterierna. Hur gör man då? Om företaget till exempel vill bryta ner sina mål att öka försäljningen med fem procent, öka sin marknadsandel, och öka beläggningsgraden till mål för medarbetaren.

Det kan uttryckas som ”öka din faktureringsgrad med fem procent” eller ”skaffa tre nya kunder”. Men så kan inte alla verksamheter mäta mål och det kan dessutom vara svårt att härleda om resultatet beror på just medarbetarens insats, på gruppen eller något annat.

Verksamheter som kan bryta ner verksamhetsmål till individnivå tjänar på att göra det men om det inte går eller om det är väldigt svårt är det bättre att låta bli.

Forskare har också intresserat sig för målstyrning. Det finns fyra hörnstenar i målstyrningsteorin:

  1. Målets svårighetsgrad. Mål ska inte vara för enkla, så att de upplevs som triviala, men inte heller för höga så att de upplevs som orealistiska.
  2. Målklarhet. Mål ska vara tydliga och begripliga så att det går att bedöma när de uppnåtts.
  3. Målacceptans. Mål och vad det står för ska accepteras av den som omfattas av det.
  4. Feedback. Den som omfattas av målet ska få feedback eftersom det är återkopplingen som är motivations- och prestationshöjande. Feedbacken ska vara saklig och relaterad till beteende och inte till person.

Läs mer om målstyrningsteori i Kunskapssammanställningen Lön, motivation och prestation: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönesättning som du kan beställa HÄR.

Att jobba med målstyrning kräver en noggrann analys av hur målet styr medarbetarnas beteenden i förhållande till verksamhetens övergripande mål. Annars finns det en risk för att dysfunktionella beteenden eller problem skapas på arbetsplatsen.

På en kurs i lönebildning hade jag en student som arbetat i butik. Där hade alla medarbetare individuella säljmål som mättes på deras försäljning. Det fick till följd att medarbetarna bara ville jobba i säljkontakt eller i kassan. Ingen ville hålla snyggt i butiken, plocka efter kunder, introducera nya arbetskamrater och göra alla de arbetsuppgifter som gjorde butiken trevlig och som ökade den samlade försäljningen, vilket ledde till dålig stämning och hög personalomsättning. Exemplet visar hur mål styr beteenden och att mål på individnivå behöver sättas utifrån ett helhetstänkande.

När det går att formulera bra individuella mål som bygger på företagsmål kommer nästa fråga. Vilket genomslag ska målutvärderingen ha i förhållande till bedömningen som görs i förhållande till lönekriterierna?

Det finns inget självklart svar på det och som så ofta är det en bedömning som måste göras i den aktuella verksamheten. Men mitt råd är att ge bedömning utifrån kriterier större betydelse än mål, i alla fall om målet inte speglar verksamhetens helhet.

Ett avslutande råd är att inte göra bedömningsprocessen för komplicerad. De chefer som ska jobba med lönesättningen ska ges förutsättningar för att arbete med lönesättningen på ett bra sätt, och alltför komplicerade modeller blir ohanterliga i praktiken.

I nästa nummer av Löneskolan fokuserar jag på den lönesättande chefens förutsättningar för att jobba med lönesättningen. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svensk lönemodell klarar trycket

LÖNEBILDNING Den svenska lönemodellen står stark, även om det blåser upp till strid inför höstens avtalsrörelse, menar Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon litar på att systemet håller emot krav på alltför snabba löneökningar i enstaka branscher.
NYHET Publicerad:

Dahl: Allt fokus på att värna jobben

AVTAL 2020 I årets avtalsrörelse har alla parter ett intresse av att se till att jobben stannar i Sverige, konstaterar vice vd Mattias Dahl som inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. ”Det beror helt på hur ekonomin ser ut och vad företagen klarar av”, säger han.
NYHET Publicerad:

Rekordfå tror på löneökningar

UNDERSÖKNING Arbetstagares förväntningar på generella lönehöjningar är historiskt låga inför höstens förhandlingar, enligt en undersökning. ”Det är en kraftig förstärkning av den nedåtriktade trend som vi har sett de senaste åren”, säger Skops Örjan Hultåker.
NYHET Publicerad:

Distansarbete kan krympa kontoren

HALLÅ DÄR Camilla Forsling, ansvarig för löneundersökningar i Norden, på Willis Towers Watson. Er undersökning visar att produktiviteten inte påverkats nämndvärt av coronakrisen trots att många jobbar på distans. Hur ser det ut?
NYHET Publicerad:

Utbildning räcker inte mot arbetslöshet

KRÖNIKA Oenigheten är stor kring vad som är bästa sättet att stödja de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Nationalekonomer förespråkar lägre ingångslöner medan facken anser att utbildning är nyckeln, skriver Edel Karlsson Håål, löneexpert.
NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

”Corona påskyndar automationen”

INDUSTRI Många företag inom branschorganisationen Ikem ser ingen större nedgång på grund av corona. Oron för framtiden finns och påskyndar automationen. ”Det är ett sätt att dra ner på personalkostnaderna”, säger förhandlingschefen Lars Askelöf.
NYHET Publicerad:

Kvinnor kan tvingas lämna byggsektorn 

JÄMSTÄLLDHET Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
NYHET Publicerad:

Transportföretagen: Inför samma system som i Danmark 

STÖDPAKET Delar av transportsektorn står stilla men för många företag är korttidspermitteringar inget alternativ. Transportföretagens vd Marcus Dahlsten vill se direkta stöd från staten för att täcka fasta kostnader, som i Danmark och Norge.
NYHET Publicerad:

Intresset för att jobba i vården ökar

KOMPETENS Vårdföretagen går för högtryck och gör fantastiska insatser just nu. En positiv bieffekt av corona är att fler vill jobba inom vården.
NYHET Publicerad:

Lönebildningen får inte drabbas av panik

KRÖNIKA Coronapandemin gör att arbetsmarknaden gasar och bromsar samtidigt. Omorienteringen blir säkert långsiktigt bra men i det akuta skedet är många förlorare, konstaterar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Allvarligt läge för detaljhandeln 

STÖDPAKET Nästan vart tredje företag inom sällanköp uppger att de klarar högst två månader till om situationen inte förbättras. Läget är kaotiskt och allvarligt, konstaterar Johan Davidson på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Smartaste sättet att använda extern lönestatistik

STATISTIK Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
NYHET Publicerad:

Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad, menar KTH-professorn Eric Giertz.
NYHET Publicerad:

Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.
NYHET Publicerad:

”Sifferlösa avtal följer konjunkturen” 

HALLÅ DÄR Christian Kjellström, nationalekonom och utredare på Medlingsinstitutet. Vad lyfter ni fram i er senaste årsrapport?