NYHET30 oktober 2023

Läskrisen börjar på lågstadiet – oklara direktiv försvårar inlärningen

Andelen elever som inte klarar övergången från lågstadiet till de högre årskurserna växer. Anledningen är att de läser för dåligt, vilket senare försvårar deras inträde på arbetsmarknaden. ”Vi måste våga ta diskussionen att inte flytta upp de som inte klarar läsningen”, säger specialläraren Inger Fridolfsson.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Diskussionen om företagens svårigheter att hitta medarbetare med rätt kompetens fokuserar ofta på gymnasieskolan och högskoleutbildningarna. Men byggandet av kompetens börjar mycket tidigare än så.

– Vi tror att det börjar redan i grundskolan.

Det konstaterade Karin Johansson, vice vd för Svenskt Näringsliv, när hon i dagarna inledde ett seminarium inom ramen för Näringslivets skolforum, en mötesplats med ambition att vara en arena för diskussioner om de utmaningar som finns i skolan.

Att fokus nu har hamnat på grundskolan och de allra första åren där, i lågstadiet, bottnar i det som har blivit ett alltmer vedertaget begrepp: Läskrisen. Svenska grundskoleelever läser för dåligt. Det visar bland annat den internationella kunskapsmätningen PIRLS, Progress in International Reading Literacy Study där Sverige deltar. Ungefär 20 procent av barnen i lågstadiet klarar inte de nivåer som krävs för skiftet mellan lågstadiet och mellanstadiet när undervisningen övergår från att lära sig läsa till att läsa för att lära. Samtidigt ökar skillnaderna mellan de barn som läser bäst och de som läser sämst.

– Det innebär att Sverige nu är tillbaka på 2011 års nivå, säger Gustav Blix, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, som i samband med seminariet presenterade tre rapporter som tar upp olika aspekter på den pågående och accelererande läskrisen som även visar sig i de svenska nationella proven.

Mätningar visar på sämre resultat

Bland forskare och pedagogerna ute i skolorna, de som som dagligen möter elever med svårigheter att lära sig att läsa, är läskrisen inga nyheter. Inte heller de olika orsakerna till varför den finns och ökar i omfattning, något som syns vid en jämförelse av de två senaste Pirlsmätningarna, år 2016 och 2021.

Sverige är tillbaka på 2011 års nivå, säger Gustav Blix, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

”Andelen elever som alltid talar svenska hemma uppgick till 52 procent i PIRLS 2021 mot 66 procent i PIRLS 2016”, skriver Gabriel Heller-Sahlgren, forskare på Institutet för näringslivsforskning, i sin rapport Svenska fjärdeklassares läsförståelse – trender och förklaringar.

Men hemförhållandena och en eventuell icke-svensk bakgrund är inte hela förklaringen. När det väl kommer till att lära sig bokstäver och hur de låter, den så kallade avkodningen som ligger till grund för den fortsatta läsförståelsen, kämpar lärarna med oklara direktiv. Det gäller främst undervisningstekniken phonics, som lär barnen förstå kopplingen mellan ljud och bokstav. Internationell forskning visar sedan länge att tidigt och systematisk användning av den tekniken, redan i förskolan, är viktig och ger goda resultat för läsförmågan. Trots det finns det inga tydliga krav på vare sig skolor eller lärarutbildare att använda phonics.

– Forskning pekar entydigt mot betydelsen av phonics och att det då inte styrs i kursplanerna för våra lärarstudenter är ju beklagligt, säger Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Hon menar även att med phonics som en central del i läsutbildningen, kompletterad av ytterligare insatser, så skulle andelen elever som idag har svårt med inlärningen och missar målet, kunna minska med så mycket som 15 procent.

Motstånd skapar polarisering

Motståndet mot att använda av forskningen väl underbyggd pedagogik för att lära sig att läsa, har tidvis skapat en skarp polarisering mellan olika falanger, bland annat hos dem som motsätter sig lärarledd undervisning. Ibland har det till och med talats om ”läskriget”, något som till del lett fram till dagens situation. Därtill haltar det även inom de hjälpmedel som lärarna använder för att upptäcka de elever som har problem med läsinlärningen. I första hand har de det så kallade bedömningsstödet och vid sidan av det nationella prov att tillgå.

Men det är två redskap som ställer alltför låga krav på vad eleverna förväntas uppnå, menar specialläraren Inger Fridolfsson, som bland annat arbetar aktivt med barn med dyslexi. Vid för lågt satta krav finns risk att elevernas förmåga överskattas, vilket medför att de inte heller ges extra stöd enligt läsa-skriva-räkna-garantin – något de måste få för att utvecklas, hävdar hon.

Vi kan inte ha elever som saknar grundläggande färdigheter i läsning

– De klarar inte av att identifiera elever som löper risk att få läs- och skrivsvårigheter. Vissa studier tyder till exempel på att bedömningsstödet riskerar missa så mycket som varannan elev med risk att få läs- och skrivsvårigheter. I en studie missas i princip samtliga elever i riskzonen. Dessutom är det tidskrävande och stjäl tid från läsundervisningen, säger hon och fortsätter:

– Vi kan inte ha elever som saknar grundläggande färdigheter i läsning när de byter från årskurs tre till årskurs fyra. Därför måste vi våga ta diskussionen att inte flytta upp de som missar målen, inte klarar läsningen. Att inte göra det är ett svek mot barnen.

Läsinlärning saknas i kursplaner

Inger Fridolfsson pekar vidare på det faktum att i kursplanerna finns begreppet läsinlärningen inte ens med annat än i förbigående. Alltså behövs en ordentlig revidering av kursplanerna med ett fokus på läs- och skrivinlärning. Så länge kursplanerna ser ut som de gör är det svårt att få till någon förändring.

– Det kanske ska till en annan aktör än Skolverket som gör det. De haft så många gånger på sig och vi kanske behöver ett annat tänk och då behövs det andra aktörer som jobbar med det här. Och glöm inte att ta vara på de kunskaper som finns hos forskare och erfarna lärare.

Experterna som deltog på seminariet är eniga om att läsningen måste upp på agendan. Det handlar om att snabbt inleda ett förändringsarbete som kan sammanfattas i fem punkter:

Att inte göra det, att alltså fortsätta i den situation som råder idag där var femte elev inte klarar att lära sig läsa skapar stora konsekvenser för de enskilda individerna som för samhället. Något som Inger Fridolfsson sammanfattar i sin rapport: Individer som inte fått möjlighet att lära sig att läsa, utestängs från arbetslivet och övriga samhället. De ges även sämre möjligheter att utvecklas på det personliga planet. Företag kommer i förlängningen ha svårt att rekrytera personal eftersom nästan alla arbeten förutsätter att personalen kan läsa och förstå.

Grundskolan och fritidshemmetSKOLA NÄRINGSLIV.Skola
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist