Nye finansministerns oroande ”julklapp”
Efter den omfattande politiska turbulensen under hösten har den nya regeringen även fått en ny finansminister. Med en vecka till julafton ger han en intervju med TT och tyvärr är budskapen djupt oroande. De skatteförslag han luftar är dessvärre raka motsatsen till vilka julklappar som vore lämpliga för att stärka Sveriges välstånd.
Finansministern refererar till den rapport som en arbetsgrupp i våras lade fram inför Socialdemokraternas partikongress, med bland annat förslag om återinförd förmögenhetsskatt, höjda kapitalskatter och försämringar inom regelverket för entreprenörsskatten (3:12-reglerna). Vid partikongressen avfärdades det mesta ur rapporten och många företagare drog en lättnadens suck. Det är mot den bakgrunden illavarslande att förslagen nu åter förs upp på agendan.
Retoriken bakom förslagen drar tråkigt nog åt det populistiska hållet. Grundperspektivet tycks vara statiskt, utan insikt om att vägen till förbättringar för alla är att stärka förutsättningarna för fler jobb, investeringar och tillväxt. Istället verkar tanken vara fast i en alltför snäv tankeram om en given kaka att fördela.
Det framstår till och med som om finansministern ser ett egenvärde i att försämra villkoren för vissa grupper, utan att ta notis om negativa konsekvenser för möjligheterna att få en växande skattebas. Han talar i närmast beklagande ordalag om att regeringen varit ”tvungna” att slopa värnskatten. Ändå visar en förkrossande majoritet av forskningen att det var en djupt skadlig skatt. Även Finansdepartementet har i sina beräkningar bekräftat detta. Slopandet gjorde Sverige lite mer normalt, men även efter det har vårt land högre marginalskatt än de flesta andra länder, vilket fortsatt är en tydlig konkurrensnackdel. Därför behövs istället fortsatt sänkt marginalskatt, vilket skulle skapa tusentals jobb.
Hoten om skärpt beskattning av kapital och entreprenörer är beklagliga, till synes utan hänsyn till tidigare erfarenheter. Här är det angeläget att ta fasta på de insikter som en tidigare finansminister, Göran Persson, nyligen visade. I ett resonemang om hur svensk ekonomi (inte) fungerade när vi som ett av de sista länderna i världen fortfarande hade kvar en förmögenhetsskatt, konstaterade han följande: ”Vi tappade en hel del framgångsrika entreprenörer. Det var inte värt det. […] det ska vara en skatt som inte skadar ekonomin. Är man inte lyhörd för alla dessa dimensioner kan du inte driva ekonomisk politik. Ibland när det blir för ideologiskt missar du de där dimensionerna”.
Det är ett faktum att de förbättringar av villkoren för företagande som genomförts de senaste decennierna inneburit att fler uppfattar regelverken som mer rimliga och förändringarna har också följts av ökade skatteintäkter för det offentliga. Denna utveckling är viktig att vårda. Varje signal med hot om försämringar riskerar orsaka negativa effekter; avvaktan med nystart av företag, tvekan inför expansion, tvivel inför beslut om investeringar och anställningar. Det som behövs är istället att ta sikte på fortsatta förbättringar. Förutom att marginalskatterna behöver sänkas är det också angeläget att ytterligare underlätta entreprenörsbeskattningen och att se till att bolagsbeskattningen är internationellt gångbar. Åtskilliga andra skatteförslag (t.ex. här, här, här, här, här och här) pockar också på uppmärksamhet. Det finns således gott om viktigare saker för en ny finansminister att ta tag i för att kunna bli jultomte värd namnet.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...