1. Arbetsmarknadens struktur

Tillgången på arbetskraft är av central betydelse för företagen och påverkas av bland annat av pensionsåldern, migration samt sjukskrivningar och förtida pension. Från födseln tar det ofta 20 till 25 år till inträdet på arbetsmarknaden. Årskullarnas storlek varierar från år till år, i varje kull finns i befolkningen 18-64 år i genomsnitt omkring 128 000 personer (2017).

Diagram 1.0 Befolkningen fördelad på åldersgrupper och arbetskraftstillhörighet 2017

Unga utbildar sig och växlar över till arbete

Merparten av de unga går skolan och förbereder sig för arbetslivet, men av de 536 000 i åldrarna 15-19 år räknas 181 000 till arbetskraften enligt AKU. 128 000 av dessa är sysselsatta och 53 000 arbetslösa. I åldergruppen finns också 18 000 unga som varken arbetar eller studerar (NEET).

Närmare 6 miljoner i åldrarna 20-64 år

Merparten av 20-64 åringarna är sysselsatta, 5 procent är arbetslösa och 13 procent hör inte till arbetskraften enligt AKU. Majoriteten av de senare studerar heltid, är förtids- eller ålderspensionärer eller sjuka. Arbetskraftsdeltagande har ökat i åldergruppen 55-64 år under 2000-talet. I de yngre åldrarna 20-34 år finns 163 000 unga som varken arbetar eller studerar.

Stegvis övergång till pension

I åldrarna 65-74 år är 190 000 sysselsatta och sysselsättningsgraden i gruppen har under 2000-talet ökat med 5-10 procentenheter. Den överenskomna arbetstiden är dock lägre än för övriga åldersgrupper.

Flest yngre i privat sektor

Ålderssammansättningen ser olika ut i olika sektorer. Andelen 25 år och yngre är ca 10 procent på arbetsmarknaden. Det finns fler unga inom privat än inom offentlig sektor. Den största andelen yngre finns bland privatanställda arbetare (20 procent). Bland tjänstemännen finns däremot en underrepresentation bland de yngsta eftersom långa utbildningar försenar inträdet på arbetsmarknaden. Andelen unga tjänstemän är endast 6 procent. Men andelen unga är ännu mindre i den offentliga sektorn där 3 procent av de anställda är 18-24 år.

Inom den offentliga sektorn är 39 procent av de anställda över 50 år, medan motsvarande andel för den privata sektorn är 26 procent. Den relativt stora andelen äldre inom den offent­liga sektorn kommer i framtiden att leda till en kraftigt förändrad efterfrågebild på arbets­marknaden.

Diagram 1.1 Åldersfördelning inom privat respektive offentlig sektor 2017

Källa: Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarverket

Industrin största näringsgrenen inom Svenskt Näringsliv

De största enskilda näringsgrenarna avseende antal anställda är industrin respektive service och tjänsteverksam­heten, där två tredjedelar av det totala antalet anställda i företag inom Svenskt Näringsliv arbetar. 22 procent arbetar inom handel, hotell och restaurang. Andelen arbetare är 50 procent och andelen tjänstemän 50 procent.

Diagram 1.2 Anställda per näringsgren 2017, procent av samtliga anställda inom Svenskt Näringsliv

Källa: Svenskt Näringsliv

Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet försvann 385 000 personer (16 procent) av alla anställda inom privata sektorn på tre år. Därefter ökade anställningarna till samma nivå som innan lågkonjunkturen. Under perioden 2000-2005 var antalet anställda relativt konstant, för att sedan återigen öka. Under hela perioden 1990-2017 har antalet anställda inom privat sektor ökat med 522000 personer eller 22 procent.

Inom den offentliga sektorn minskade antalet anställda hela 1990-talet fram till och med 1997 med 22 procent eller 358 000 personer. Under hela perioden 1990-2017 har antalet anställda inom offentlig sektor minskat med 28 procent bland statsanställda och med 10 procent bland anställda i kommuner och landsting.

I och med den ekonomiska krisen under 2009 minskade antalet anställda med 76000 anställda inom privat sektor och 24000 anställda inom offentlig sektor. Inom den privata sektorn har en återhämtning skett då antalet ökat med totalt 330000 personer. Inom den offentliga sektorn det skett en ökning med 134000 personer mellan 2009 och 2017.

Diagram 1.3 Antal årsanställda inom privat respektive offentlig sektor 1990-2017

Källa: SCB

Bakgrundsinformation Förändringar i huvudmannaskapet har ägt rum mellan statlig och kommunal sektor under den redovisade perioden, exempelvis har lärare förts över från statlig till kommunal anställning.

Åldersfördelning

Ålderssammansättningen bland de anställda förändras ständigt. År 2017 finns den största andelen tjänstemän i åldersgruppen 40-49 år och den största andelen arbetare finns i åldersgruppen 18-24 år.

Diagram 1.4 Åldersfördelning 2017 bland anställda i Svenskt Näringslivs medlemsföretag och i befolkningen (18-64 år)

sponsive" src="/files/fola/fola2018/bilder/diagram_1.4.png" />

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB

Åldersfördelningen förändras över tid men på olika sätt för arbetare och tjänstemän.

Bland arbetare fanns 1985 en stor andel yngre, men år 2000 var den puckeln var nästan borta. 2017 kan man se en liten ungdomspuckel igen. Mellan 1985 och 2017 har en stor förskjutning i åldersstrukturen skett. Andelen i gruppen 18-44 år har minskat med 15 procentenheter samtidigt som andelen i gruppen 45-64 år har ökat med 15 procentenheter. Genomsnittsåldern bland arbetarna har ökat med nästan 4 år sedan 1985.

Bland tjänstemän syntes framför allt puckeln i form av de stora årskullarna födda på 1940-talet, som rörde sig genom åldersstrukturen. Även bland tjänstemännen har tyngdpunkten i åldersfördelningen flyttats lite. Mellan 1985 och 2017 har tjänstemännen i gruppen 30-44 år minskat med 7 procentenheter samtidigt som gruppen 45-64 år har ökat med 7 procentenheter. Den genomsnittliga åldersförändringen sedan 1985 är mindre än ett år bland tjänstemännen.

En förklaring till dessa förändringar i åldersstrukturen är befolkningens förändrade åldersstruktur, en annan är strukturella och konjunkturella förändringar på arbetsmarknaden.

Diagram 1.5 Åldersfördelning 1985, 2000 och 2017

src="/files/fola/fola2018/bilder/diagram_1.5.png" />

Källa: Svenskt Näringsliv

Personalomsättning

Mellan 2016 och 2017 slutade ungefär 30 procent av arbetarna och 32 procent började. Motsvarande siffror för tjänstemännen var 25 procent respektive 27 procent. Personalomsättningen, definierat som andelen som har slutat under perioden, varierar dock kraftigt mellan olika näringsgrenar på arbetsmarknaden. Högst personalomsättning finns bland arbetare inom tjänste- och serviceverksamheten (47 procent) och lägst personalomsättning finns bland arbetare inom industrin (20 procent).

Andelen som började under perioden var högst bland arbetare inom tjänster och service (50 procent) och lägst bland arbetare inom industrin (20 procent).

Diagram 1.6 Personalomsättning 2016-2017 i procent av antalet anställda

Källa: Svenskt Näringsliv

Tabell 1.1 Personalomsättning 2016-2017 i procent av antalet anställda

Källa: Svenskt Näringsliv

Bakgrundsinformation Personalomsättningen har mätts i antalet anställda som slutat respektive börjat i företag som har varit med i lönestatistiken vid båda mättidpunkterna (september respektive år). Personer som är lediga eller frånvarande utan lön första eller andra året räknas som om de har slutat eller börjat. Detta gäller till exempel personer som är föräldralediga eller studielediga. Andelen som slutat respektive börjat överskattas därför något.

Åldersfördelning per näringsgren

Åldersfördelningen skiljer sig mellan näringsgrenarna och mellan arbetare och tjänstemän.

Handel, hotell och restaurang avviker från övriga näringsgrenar för arbetare genom att de har många yngre anställda. 40 procent av alla anställda inom handel, hotell och restaurang är 25 år eller yngre.

Denna näringsgren har en hög personalomsättning och det är också inom dessa näringsgrenar som många unga börjar sitt arbetsliv för att sedan gå vidare till ett annat yrke eller fortsatta studier.

För tjänstemän är åldersfördelningen mer lika mellan de olika näringsgrenarna, men inom tjänste- och serviceverksamheten är 24 procent 29 år eller yngre.

Diagram 1.7 Åldersfördelning per näringsgren 2017, arbetare

Källa: Svenskt Näringsliv

Diagram 1.8 Åldersfördelning per näringsgren 2017, tjänstemän

Källa: Svenskt Näringsliv

Utbildningsnivåer i olika åldrar

Av samtliga medarbetare inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 87 procent åtminstone gymnasieutbildning. Andelen är som mest 93 procent för 42-åringar, sedan avtar andelen med stigande ålder till 77 procent för 66-åringar.

Andelen medarbetare med en eftergymnasial utbildning är 33 procent. Andelen är som mest 45 procent för 36-åringar, sedan avtar andelen med stigande ålder till 26 procent för de som är 60 år och äldre.

Det är 13 procent som har enbart grundskola som högsta utbildningsnivå. I åldersgruppen 18-24 år är andelen 25 procent och i åldersgruppen 60-66 år 23 procent.

Diagram 1.9 Högsta utbildningsnivå för anställda i företag inom Svenskt Näringsliv

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB

Utbildningsnivå och utbildningsinriktning

Inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 231 000 av de anställda (13 procent) grundskola, 977 000 (54 procent) gymnasium och 600 000 (33 procent) eftergymnasial utbildning som sin högsta formella utbildning.

Diagram 1.10 Anställda inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2017 – fördelning efter kategori och utbildningsnivå

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB

Av medarbetare inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 34 procent sin högsta utbildning inom teknik och tillverkning, 16 procent inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration, 7 procent inom hälso- och sjukvård, social omsorg samt 7 procent inom tjänster.

Diagram 1.11 Anställda inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2017 – fördelning efter kategori och utbildningsinriktning

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB