7. Löner och löneformer

Lönen och arbetskraftskostnaderna är viktiga för såväl den anställde som för företaget. Lönen är en ersättning för utfört arbete men också ett instrument för styrning mot verksamhetens mål och önskvärda prestationer. Samtidigt påverkar löner och arbetskraftskostnader företagets konkurrenskraft i förhållande till andra företag. Ett för högt kostnadsläge gör att företaget får svårt att sälja sina produkter och tjänster. Ett för lågt kostnadsläge kan göra att företaget får svårt att locka till sig och behålla de medarbetare som behövs för verksamheten.

Lönenivåer och löneutveckling varierar mellan olika individer, yrken, företag och branscher. Den genomsnittligt högsta lönenivån för arbetare inom företag anslutna till Svenskt Näringsliv återfinns inom byggnadsverksamhet och den lägsta inom tjänste- och servicebranscher. Tjänstemän inom industribranscher har den högsta genomsnittliga lönenivån och tjänstemän inom tjänste- och servicebranscher den lägsta.

Genomsnittslönen 2017 uppgick till 173,50 kronor per timme för arbetare och 42 100 kronor per månad för tjänstemän. Omräknat till helår motsvarar detta 353 500 kronor för arbetare och 513 600 kronor för tjänstemän. När kostnader för arbetsgivaravgifter enligt lag och avtal läggs till ökar de genomsnittliga årskostnaderna till 484 900 kronor respektive 766 800 kronor.

Tabell 7.1 Lönekostnader arbetare 2017

Källa: Svenskt Näringsliv

Tabell 7.2 Lönekostnader tjänstemän 2017

Källa: Svenskt Näringsliv

Mellan 2016 och 2017 ökade lönerna med i genomsnitt 2,2 procent för arbetare och 2,1 procent för tjänstemän. För arbetare ökade lönerna mest inom tjänster och service och minst inom handel, hotell och restaurang. För tjänstemän ökade lönerna mest inom byggverksamhet och minst inom industri.

Diagram 7.1 Lönekostnader 2017, arbetare

Källa: Svenskt Näringsliv

Diagram 7.2 Lönekostnader 2017, tjänstemän

Källa: Svenskt Näringsliv

Bakgrundsinformation Lönerevisionerna är alltmer utspridda över året och lönenivåerna och löneutvecklingen är inte längre resultatet av ett enskilt års löneavtal. En tydligare bild av den långsiktiga löneutvecklingen fås av genomsnitten för de tre senaste åren. Då minskar också skillnaderna mellan olika näringsgrenar. De redovisade löneutvecklingstalen påverkas även mycket av personalomsättning – som varierar mellan branscher - inom företagen. De övergripande branschgrupperna innehåller näringsverksamhet av liknande slag. Inom industribranschen inkluderas bland annat industri- och råvarunäringar, i byggnadsverksamhet inkluderas bl a byggverksamhet, installationer och entreprenadverksamhet, i handel, hotell och restaurang inkluderas bland annat detalj- och partihandel samt restaurangverksamhet, i transport inkluderas person- och varutransporter till land, flyg och sjöss och i tjänster och service inkluderas tjänsteproduktion som exempelvis städentreprenad, bevakning och tvätterier. En del verksamheter passar inte in i någon av dessa näringsgrenar och ligger därför i en övrigt-post som inte särredovisas.

Spridningen av löneutvecklingen 2016-2017

De anställdas löner utvecklas olika över tid. Genomsnittet sammanfattar löneutvecklingen i ett enda tal, men verkligheten är mer komplex. Vanligaste löneökningsintervallet var mellan 2 och 3 procent för både arbetare och tjänstemän (se blå staplar, vilka läses av mot skalan till vänster). Som också framgår av diagrammen förändras de anställdas löner olika. Det hänger samman med att några gör karriär, andra tvingas byta jobb när företag lägger ned verksamhet och en grupp arbetar vidare med ungefär samma arbetsuppgifter som förra året. För några anställda har lönerna minskat, vilket kan bero på att de tillfälligt haft en högre lönenivå, på grund av exempelvis högre prestationslön året innan (se gul heldragen linje som visar att de som haft en negativ löneutveckling mellan 2016 och 2017 haft en jämförelsevis hög lön 2016). Resultaten påverkas även av att företags och branschers lönerevisionsperioder kan variera mellan åren.

Diagram 7.3 Löneökningsintervall, arbetare

Källa: Svenskt Näringsliv

Diagram 7.4 Löneökningsintervall, tjänstemän

Källa: Svenskt Näringsliv

Genomsnittslönen skiljer sig beroende på näringsgren och skiftform. Högsta ersättningen betalas för underjordsarbete, kontinuerligt 3-skift och ständigt nattarbete. Den lägsta ersättningen betalas för dagarbete.

Timförtjänsten för tidlön+prestationslön (T+P) redovisas separat och inklusive löneelementen skift- och obtillägg (S) samt helglön (H).

Tabell 7.3 Lön per näringsgren och skiftform 2017

Källa: Svenskt Näringsliv

Skiftarbete förekommer mest inom industrin, och är oftast förekommande inom processindustrin. Den genomsnittliga timförtjänsten inom industrin är 167 kr för tid- och prestationslön (T+P) och 18 kr för skift- och obtillägg + helglön (S+H).

Inom industrin är andelen arbetade timmar på dagtid 60 procent. 40 procent arbetar någon form av skift. Inom övriga näringsgrenar är andelen arbetade timmar på dagtid 92 procent och endast 8 procent arbetar skift.

Diagram 7.5 Genomsnittlig timförtjänst per skiftform för arbetare inom industri 2017

Källa: Svenskt Näringsliv

Diagram 7.6 Arbetade timmar per skiftform för arbetare 2017

Källa: Svenskt Näringsliv

Bakgrundsinformation Skift är ett sätt att ordna produktionen så att verksamheten kan drivas under fler timmar än på ordinarie arbetstid. Arbetstiden delas in i olika arbetspass som möjliggör att verksamheten ibland kan drivas dygnet runt och året om, vilket är viktigt i vissa branscher.

Löneformer

Löneformerna varierar mellan olika kategorier av anställda och olika företag. Vissa grupper avlönas med månadslön och andra med timlön. Vissa har resultatlön, andra inte. Vilka system som varje företag väljer att använda beror på verksamhetens behov.

En stor del av de anställda är månadsavlönade. Bland tjänstemännen är 93 procent månadsavlönade och bland arbetarna 59 procent. Andelen månadsavlönade arbetare varierar mellan näringsgrenarna. Inom industrin har knappt 90 procent månadslön vilket är en ökning med 47 procentenheter sedan 1995. Inom handel, hotell och restaurang är 34 procent månadsavlönade. Det är enbart inom transportverksamheten som det finns en liten andel arbetare som är veckoavlönade.

Diagram 7.7 Löneformer per näringsgren 2017

Källa: Svenskt Näringsliv

Diagram 7.8 Månadsavlönade arbetare inom industrin 1995-2017

Källa: Svenskt Näringsliv